Om ditt barn inte känner till ordet porr

är det bättre att använda ett annat ord.



Då kan du i stället berätta

att det finns saker på internet

som inte är bra för barn.

Till exempel bilder och filmer

som visar privata kroppsdelar.


Om ditt barn inte känner till ordet porr

och du berättar för barnet vad det är

finns en risk att barnen googlar

och kan hamna på porrsidor.

Det finns ställen på kroppen

som kallas privata.

Ingen annan får röra

dina privata kroppsdelar.



Om barnet inte redan har lärt sig

vilka kroppsdelar som är privata

är det viktigt att du berättar det för barnet.



Det finns ett bra material

som används i förskolor.

Det heter ”Stopp min kropp”,

och är skrivet av organisationen Rädda Barnen.

Klicka här för att komma till materialet.

Du kan använda materialet

tillsammans med ditt barn

när du ska prata om privata kroppsdelar.


Berätta att:


– De privata kroppsdelarna är:
Snopp
Snippa
Rumpa
Mun
Insidan av låren
Bröst för äldre tjejer

– Dina privata kroppsdelar är dina

och varje person

får bara röra vid sina egna.



– Hela kroppen ska respekteras.

Det betyder att ingen får röra din kropp

på ett sätt som inte känns bra för dig.


När vi rör vid varandra

måste det finnas samtycke.


Samtycke betyder

att den som vill göra något frågar först,

och respekterar svaret.


Vi som är vuxna kan visa barnen

att samtycke är viktigt.

Det kan vi göra genom att fråga barnet

om hen vill ha en kram

Vi kan både fråga med ord

men också visa med kroppen

genom att sträcka ut armarna.

Då är det viktigt att lyssna på barnet
och inte tvinga fram en kram
om hen inte sagt eller visat ett ja.




Berätta att:



– Det ska alltid kännas bra

när någon tar på dig.

Det ska också kännas bra

innan och efter.

Om barn får lära sig tidigt

att fråga innan de rör vid någon

blir det lättare för barnen

att ta emot ett nej

och att säga nej själv.


Det finns en bra bok om samtycke
som används i förskolor.



Boken heter ”Okej med dej”

och är skriven av Make Equal.



Klicka här för att läsa boken.



Berätta att:



– Om du vill krama eller kittlas med någon
måste du fråga först.


Om det är du som vill kramas eller kittlas

är det ditt ansvar att fråga.



– Vi kan bli besvikna, arga eller ledsna
om vi får ett nej.
Det är okej att känna så

men vi måste ändå respektera

att personen inte vill.

– Det är helt okej att säga nej

även om någon annan blir besviken.

Att säga nej



Vi kan säga nej på olika sätt.

Vi kan säga ja eller nej med ord

eller visa med kroppen.


Alla svar som inte är ett tydligt ja

är ett nej.


Vi kan också hjälpa barnet

att öva sig på att säga nej

genom att förbereda svar

för när barnen till exempel inte vill ha
en kram.



Svaret kan vara:

– Nej tack, det är slut på kramar idag.

– Här kommer en high five istället.”

Berätta att:




– Det är aldrig okej

att övertala någon

eller att tjata tills personen säger ja.




– Vi kan säga nej på olika sätt:

“Vänta” betyder nej

“Jag är inte säker” betyder nej

“Inte nu” betyder nej

“Jag har ångrat mig” betyder nej

“Sluta” betyder nej

“Det gör ont” betyder nej



– Vissa nej är svårare att förstå.

Om du är osäker på svaret

ska du alltid fråga vad personen vill
eller inte vill.



Frågor du kan ställa till barnet:



– Hur kan du säga nej

utan att använda ordet nej?



– Hur kan ett nej se ut

om du använder kroppen för att visa?

Många barn berättar inte för vuxna

om de har tittat på porr

eller råkat se porr.



För att fler barn ska berätta
kan du be barnet att fundera ut

vilka vuxna hen känner sig mest trygg med.



Det kan till exempel vara i skolan,

på fritids eller hemma hos bästa kompisen.



När barnet har funderat på detta i förväg

är det större chans

att barnet söker upp den vuxna

om något jobbigt händer.



Fråga samma fråga var tredje månad
så att barnet kan minnas
eller vill välja en annan vuxen

som barnet känner sig trygg med.




Frågor du kan ställa till barnet:

– Vem på skolan

skulle du helst vilja prata med

om det händer något

som inte känns bra i magen?

Vi vuxna kan känna många olika känslor

om vi får veta att ett barn har sett porr.

Om vi vuxna blir arga eller reagerar starkt
finns en risk att barnet inte vill berätta
om något skulle hända igen.

Visa barnet att du vill lyssna

oavsett vad barnet berättar.



Det ska inte spela någon roll

om barnet själv har letat upp porr

eller om någon har visat

eller om barnet bara är nyfiken på porr.


Kom ihåg:


– Att försöka pausa dina egna känslor

och fokusera på barnets känslor.



– Att prata lugnt

och visa att du inte blir arg.



– Att inte skylla något på barnet.
Beröm istället barnet

för att barnet vågade berättade för dig.

Berätta att:


– Jag kommer alltid stötta dig

och hjälpa dig.



– Tack för att du berättar.

Jag är glad att du pratar med mig

och berättar vad som hänt.

Ibland känner barn skuld eller skam
när de har sett porr.



Det betyder att barnet känner
att hen gjort något fel

eller har gjort någon besviken.


Berätta att:


– Det är inte ditt fel.



– Jag är inte arg på dig.



– Det är vi vuxna som ska se till

att barn inte ska se saker

som inte är bra.


Jag ska göra mitt bästa

för att det inte ska hända igen.


Internet är en viktig del

i många barns liv.

Därför måste vi vuxna ha koll

på vad våra barn gör på internet.

Därför är det viktigt att vi vuxna
intresserar oss av det
som barnet gör på internet.


Sätt dig bredvid barnet

när hen använder internet

och fråga vad hen gör.


När du visar intresse för barnet

bygger ni förtroende

och ditt barn kan känna

att det är lättare att lita på dig.



Fråga:


– Vill du visa mig något

som du tycker är kul att göra?



– Vill du lära mig om någon app

som du använder?

Det finns en rekommenderade åldrar

för vissa sociala medier

för att skydda barn.

Det betyder att användarna

ska vara en viss ålder

för att använda appen eller hemsidan.


Det är viktigt att följa

den rekommenderade åldern

för olika sociala medier.

Prata gärna med andra föräldrar

på ditt barns skola eller kompisgäng
och kom överens

om att följa de rekommenderade åldrarna

på olika sociala medier och spel.



Du kan också prova

att ta upp frågan på ett föräldramöte
eller skicka ut ett mejl med förslag.

När fler föräldrar gör på samma sätt

blir det lättare för barnen

att acceptera det som blir bestämt.

Vi kallar det för att vi tillsammans
skapar porrfria zoner
kring våra barn. 



Kom ihåg:


– Barn lyckas ibland skapa konton

på vissa sociala medier

trots att det finns en åldersgräns.



– Företag och skådespelare

som gör porrfilm

använder också sociala medier

för att göra reklam.



– Barn som använder sociala medier
kan få upp porr eller länkar till porr

i sina flöden

även om vi inte söker efter porr.

Det är vanligt

att barn skickar länkar till varandra.



Ibland kan det som finns på länkarna

vara skadligt för barn.

Till exempel länkar till porrsidor.


Därför är det viktigt

att berätta för ditt barn

att hen ska vara försiktig

när någon skickar en länk.



Berätta att:


– Om du får en länk från någon

och klickar på den

kan du få upp saker

som gör att du blir rädd

eller mår dåligt.


Om du är osäker

på vad som finns på länken

kan du fråga en vuxen

innan du klickar på länken.



– Jag kommer aldrig blir arg på dig
om något händer

som du mår dåligt av.


När ditt barn ser

att andra använder sociala medier
eller själv börjar använda det,

finns det risk att barnet blir kontaktad
av vuxna som vill lura barnet.



Vuxna kan till exempel
övertala och hota barn

att skicka nakenbilder

på sig själva, syskon eller kompisar.



Det kallas för grooming och är olagligt.
Därför är det viktigt

att du som förälder har koll på

vilka ditt barn håller kontakt med.



Det är också viktigt

att barn inte delar med sig

av privat information.

Till exempel namn, hemadress

och namn på sin skola.



Klicka här för att komma till polisens hemsida

Där du kan läsa mer om grooming.


Kom ihåg:


– Att lära barnen om privata kroppsdelar.

Klicka här för att läsa mer

om hur du gör det.



– Bli inte arg på ditt barn

när hen berättar för dig

om något jobbigt har hänt på internet

som inte känns bra.



Tacka istället ditt barn

för att hen berättar!



– Alla brott mot barn

ska anmälas till polisen.



– Om ni behöver stöd

kan du kontakta en skolkurator.


Berätta att:


– Det finns vuxna på internet

som vill göra barn illa.

– Ibland kan personer på internet

ljuga om vilka de är.


– De kan säga att de är ett barn
som vill bli kompis

fast de egentligen är vuxna.


Därför är det viktigt

att inte berätta för mycket om dig själv.

Till exempel din hemadress

eller namnet på din skola.



– Ingen får be dig att fota och skicka bilder

på dina eller andras privata kroppsdelar.
Då ska du berätta för en vuxen

som du känner dig trygg med.

Det är vanligt att killar

skickar nakenbilder till tjejer

och ber tjejer skicka nakenbilder

på sig själva.



Nakenbilder kallas ibland för nudes.


Ett annat ord för en bild på en killes snopp

är dickpic.



Ibland kan bilder och filmer på barn

hamna på porrsidor

och det kan vara väldigt svårt

att få bort dem där ifrån.



Klicka här för att komma till hemsidan dittecpat.se



Där kan barn få hjälp

att försöka ta bort nakenbilder

som spridits på nätet.




Kom ihåg:


– Bli inte arg på ditt barn

om hen berättar för dig

att hen har skickat en nakenbild

som nu sprids.



– Bli inte arg på ditt barn.

Tacka ditt barn

för att hen berättar!



Berätta att:


– En nakenbild är en bild

som visar en privat kroppsdel.


Ingen vuxen får skicka nakenbilder till dig

och ingen får be dig eller hota dig

för att du ska skicka en nakenbild.



– Om du skickar en nakenbild till någon

kan den lätt spridas

till andra personer eller hemsidor

och finnas kvar för alltid.



Om det skulle hända

är det viktigt att du berättar det

för en vuxen.

– Det är aldrig ditt fel

om det skulle spridas nakenbilder på dig.